Gå till innehåll
Svenska Roddförbundet
Svenska Roddförbundet

4. Svensk rodds utvecklingsmodell

Vår utvecklingsmodell består av ett antal stadier med tillhörande hållbarhetsfaktorer. Utvecklingsmodellen kopplar ihop ”vad vi gör” med ”hur vi gör” och är föreningens verktyg för metodik för träning av roddare samt diskussion, analys, förändring och utveckling av föreningens verksamhet. Modellen passar samtliga våra grenar och därmed förenar den de olika grenarna till en idrott.

Stadierna beskriver var roddaren befinner sig utvecklingsmässigt och hur hen vill uppleva samt utvecklas inom roddsporten. Inom vår idrott kan alla röra sig mellan olika stadier i egen takt och efter egen utvecklings- och ambitionsnivå. Till varje stadie finns beskrivningar på hur vi ska bemöta roddaren och utveckla roddaren utifrån hens ambition och målsättning; ”vad vi gör”.

Hållbarhetsfaktorerna beskriver förutsättningarna att bedriva en bra verksamhet inom respektive stadie i modellen. De beskriver hur sporten ska vara organiserad och vilka verktyg vi behöver för att roddsporten ska kunna möta de människor som redan är aktiva i sporten, och de som vill bli medlemmar. Hållbarhetsfaktorer beskriver hur roddsportens verksamhet ska se ut för att på bästa sätt kunna bemöta och utveckla roddaren; “hur vi gör”.

En bild

Hur kan du som ledare använda dig av modellens stadier när du coachar dina aktiva?

Hur individer rör sig i modellen kan vara olika. Startar roddaren i unga år så startar den normalt längst ner i “lekande rodd” och tar steget upp i “lärande rodd”. Därefter finns många olika val för att hitta rätt stadie då det under årens lopp kan finnas olika syften med den aktives idrottande i roddsporten. Skulle personen hitta rodden vid en senare tidpunkt i livet är det troligt att den också startar i “lekande rodd” och tar sig vidare uppåt.

När en individ passerat “lärande rodd” finns det tre olika områden: elit - bredd och motion. Vi tror att alla kan hitta mål och strategier för att motivera sig till ett livslångt idrottande. Vi ser ingen risk med att vandra fram och tillbaka mellan områdena beroende på nyfikenhet, ambition eller målsättning.

Läs igenom beskrivningen av de olika stadierna nedan. Vi har i slutet av detta dokument försökt beskriva tre individer och hur de kan röra sig i utvecklingsplanen.

Lära sig rodd och aktiv start

Att få en aktiv start, att börja röra på sig tidigt och få en introduktion till idrotten är viktigt för att få utlopp för rörelseglädje, fantasi med sin kropp. Att arbeta efter barnets individuella utvecklingskurva är viktigt, vi utvecklas i olika takt. Att få röra sig minst 60 minuter per dag är viktigt för att hålla sig frisk och att må bra. Detta kan göras spontant då barnet leker med andra eller i barnomsorg etcetera. De aktiviteter vi planerar för våra grupper ska innehålla de grovmotoriska rörelsemönstren: löpa, hoppa, rotera, vändningar, kasta och fånga. Dessa utvecklar motorik och fysik hos barnet. Det viktiga här är att barnet får röra på sig i de sammanhang där barnet finns och att vi i roddsporten kan erbjuda detta. Vi ser ingen konkurrens i att barnet håller på med olika idrotter eller aktiviteter. Mångfald och variation är positivt.

Lekande rodd (lära sig att träna)

Lekande rodd är ett introduktionsstadium och detta sker oftast i 10-årsåldern men kan också ske betydligt senare i livet. Oavsett ålder uppmuntras utövarna att prova många idrotter och rodd i alla dess grenar.

Träningen

Träningen är varierad med enkla och lekfulla aktiviteter. Det viktigaste är att utövarna känner sig delaktiga, har kul och får utlopp för fantasi och rörelseglädje. Övningar och rörelser anpassas efter varje individs förmåga och stort utrymme ges för utveckling av grundmotoriska färdigheter både på land och i vattnet. Tävlingar förekommer inte.

Ledaren/tränaren och ledarskapet

Ledaren sätter den aktive i centrum och berömmer ofta. Positiv förstärkning ökar individens självkänsla och självförtroende. Ledaren ser individens olika behov och stimulerar till utveckling. Individen får utvecklas i egen takt och individuella olikheter välkomnas. Aktiviteterna är enkla och anpassade och samverkan mellan individerna uppmuntras. Ledaren förklarar tydligt och enkelt och upprättar klara rutiner kring träning vilket skapar trygghet och säkerhet på vattnet. Viktigt är att du som ledare gör detta på ett sätt så att de aktiva förstår varför vi har regler som ska följas. All träning utgår från att det är viktigare att ha kul än att prestera.

Att tänka på

  • Träningarna bör ske nära hemmet.
  • Använd anpassat (båt)material i träningen.
  • Undvik tävlingslik träning.
  • Uppmuntra till daglig (lekfull) fysisk aktivitet.
  • Träningen ska innehålla grovmotorisk träning.

Lärande rodd (träna för att lära)

Lärande rodd är det stadie där individerna lär sig att träna för att ha kul, utmanas och utvecklas samt för att röra på sig och träffa kompisar. De som vill satsa mer på rodd ska ges möjlighet att göra det. Det är viktigt som ledare att hålla ihop gruppen även om de har olika ambitioner. Du som ledare skapar förståelse inom gruppen för att vi har olika ambitioner men att som grupp hjälps vi åt och stöttar varandra.

Träningen

Träningen är mer roddspecifik men med fortsatt fokus på allsidighet och variation av övningar och uttrycksformer. De grovmotoriska färdigheterna är i centrum och sätts samman till att forma roddspecifika övningar.

Ledaren/tränaren och ledarskapet

Ledaren inspirerar de aktiva med spännande och individuellt anpassade utmaningar. Allsidighet och variation i träningen skapas genom övningar på vattnet och på land. Ledare och individer arbetar tillsammans på ett lekfullt sätt mot individuella prestationsmål. Resultatmål förekommer inte.

Tävling

Att tävla är inte i fokus men tävlingar förekommer. De är anpassande till lärandestadiet med fokus på prestations och utveckling snarare än resultat och att mäta sig mot andra. Roddförbundet har särskilt utformade tävlingsformer för detta.

Att tänka på

  • Vi vill att det allsidiga idrottandet ska fortsätta. Därför uppmuntrar vi våra utövare att hålla på med flera av våra grenar såsom kustrodd, inomhusrodd, tiohuggare etcetera.
  • Träna mycket i lagbåtar; det utvecklar de aktiva socialt och kulturellt.
  • Uppmuntra att fortsätta med andra idrotter eller aktiviteter.

Träna på att träna

De flesta i det här stadiet utveckling säger fortfarande att de ”går på rodd”. Med goda ledares stöd växer nu lusten och viljan att träna. Här har vi vår stora chans att skapa förutsättningar för ett livslångt idrottande inom rodden eller andra idrotter.

Träningen

Under lekfulla former flyttar vi försiktigt och med känsla för varje individs unika egenskaper fokus mot inlärning och utveckling av mer komplexa övningar. Träningen blir mer strukturerad och kräver större koncentration från utövarna. Fysisk förberedelse (styrka, flexibilitet och uthållighet) kompletterar den grenspecifika roddträning.

Ledaren/tränaren och ledarskapet

Ledaren behöver ha teknisk kompetens, men också djupare kunskap om individer och ifall du tränar ungdomar bör du vara påläst på ungas utveckling. Utmaningen är att anpassa prestationsmål efter varje individs fysiska och mentala utvecklingstakt. Kunskap inom träningslära är också nödvändig.

Tävling

Tävlingsroddare kan delta i rikstävlingar, men tävlar i första hand på lokal och regional nivå. Resultaten står inte i centrum. Uttagningar (toppningar) ska undvikas, viktigt att hålla ihop träningsgruppen.

Att tänka på

  • Träna mycket i lagbåtar, det utvecklar de aktiva socialt och kulturellt.
  • Uppmuntra att fortsätta med andra idrotter eller aktiviteter, de aktiva ska kunna delta i andra idrotter.

Är någon eller några individer talangfulla och motiverade att redan i detta stadie vilja träna för att tävla och vinna och fortsätta i vänsterspåret i utvecklingsmodellen “träna för att tävla” och senare att ”träna för att vinna” finns SR:s utvecklingsstege för elit att ta del av här.

SR:s utvecklingsstegen kan med lite förändringar även användas om du börjar din roddsatsning senare i livet.

Träna och tävla Bredd och master

För roddare som vill tävla, men kanske inte på den högsta prestationsnivån (elit) finns det tävlingar regionalt, nationellt och internationellt. I roddsporten kallas detta mastertävlingar. Dessa tävlingar är uppbyggda på ett handikappsystem där du kan tävla mot män, kvinnor i olika åldrar individuellt eller i lagbåtar på lika villkor.

Träningen

Vi välkomnar alla roddare oavsett träningsnivå och träningsbakgrund. Beroende på färdighet och utvecklingsnivå kan du som ledare behöva förflytta den aktive till nivåerna lekande eller lärande rodd för att sedan ta dig upp tillbaka till denna nivå igen. Detsamma gäller för dig som önskar gå uppåt i stadierna eller ta dig över till vänsterspåret med fler tävlingsmoment. Nya utmaningar och variation i träningen inspirerar, utvecklar och minskar skaderiskerna.

Ledaren/tränaren och ledarskapet

I det här stadiet är skillnaderna stora mellan utövarnas fysiska och psykiska mognadsgrad. Ledarens behöver möta de aktiva i deras utveckling och anpassa träningen utifrån detta. Ledaren kan då väcka roddarens egen inre drivkraft vilket är avgörande för att den aktive ska känna glädje och fortsätta träna. Därför behöver ledaren, utöver tekniskt kunnande, även ha kunskap om ungdomars och vuxnas beteende.

Tävling

Olika tävlingsformer banrodd, långlopp, äventyrslopp, lika tid etcetera kan användas. Nya klasser för att öppna för fler att delta som exempelvis öppna klasser, masterklasser eller mixklasser rekommenderas.

Att tänka på

  • Kompletterande träningsläger och förenings- och gruppaktiviteter är viktiga för grenspecifik och personlig utveckling, men också för sammanhållning och tillhörighetskänsla.
  • På grund av ökad träningsmängd och komplexitet i övningarna måste nu både tränare och utövare ha större kunskaper inom träningslära, återhämtning och nutrition.

Träna för att tävla

I detta stadium har man bestämt sig för att satsa på tävling. Fokus ligger på att nå elitnivå, vilket innebär SM och/eller internationella tävlingar.

Träningen

Utövarna har nu skapat sig en grund för att klara mer träning. Det är viktigt att den aktive är delaktig i planering och uppföljning av träningen; vi vill att den aktive ska kunna vara sin egen coach. Träningen inriktas därför på utveckling av fysisk och mental prestationsförmåga. Träningen styrs med hjälp av SR:s utvecklingsstege. Det är viktigt att individuellt anpassa träning och träningsupplägg, samt att lämna utrymme för återhämtning. Som ledare behöver du coacha dina aktiva utifrån ett holistiskt synsätt (helhetssyn), det innebär att du behöver ta in idrottarens hela livssituation i planeringen. Roddträningen behöver balanseras upp med arbete, studier samt sociala villkor.


Ledaren/tränaren och ledarskapet

Tränaren behöver ha en helhetssyn på sin idrottare. Detta innebär att tränaren behöver ha en bred kompetens inom beteende, träningslära och roddspecifik kunskap. Många av utövarna passerar puberteten under detta stadie vilket ställer särskilda krav på tränaren. Ledaren behöver ta fram individuellt anpassade träningsupplägg och vara uppmärksam på överträningssymtom. Det är inte alltid att roddträningen är det som utlöser överträning utan det kan bero på faktorer i skolan, arbetet eller andra faktorer i livet. Träningsmängden ökar gradvis, upplägg anpassas utifrån dagsform, samverka gärna med skola och arbete för att skapa en balans hos den aktive.

Utövarens familj och närstående behöver ha kunskap för att ha förståelse och beredskap för stadiets utmaningar. Den ökade träningsmängden och komplexiteten i träningen kräver en individuellt anpassad stödapparat inom medicinsk support, nutrition och idrottspsykologi. Tränaren har insikt om de olika delarnas bidrag till helheten och ser till att utövaren får stöd även utanför träningen.

Tävling

Förberedelser inför tävling och själva tävlingsmomentet blir viktiga delar i utvecklingen. Tävlingsmedverkan anpassas utifrån sportslig nivå, fysisk status och mental mognad. Vi ser tävlandet som en del av ett större långsiktigt lärande, och fokuserar på utövarens insats och utveckling. Resultaten är sekundära.

Att tänka på

  • Skapa en helhetsyn (holistikt synsätt) på den aktive där träning och övrigt liv balanseras.
  • Vi periodiserar och anpassar belastningarna på individnivå.
  • Tränare förstår att utveckling sker i olika takt, samt att rollfördelningen mellan utövare och tränare går mot att bli en mer jämbördig relation.
  • Utövaren måste nu ha egen kunskap om träningslära, återhämtning och nutrition. Långsiktiga mål klarnar och förtydligas genom att tränare och utövare tillsammans kartlägger möjliga vägar framåt, både på kort och lång sikt.
  • Utövare i detta stadie kan göra omval i sin ambitionsnivå, något som ledare och förening ska stötta.

Träna för att vinna

Utövarna i detta stadium är mycket målinriktade och tävlar på högsta nationella eller internationella nivå. Nu vill de maximera sin prestationsförmåga i enlighet med de mål som de satt upp tillsammans med tränare på föreningsnivå och, i förekommande fall, med landslagsledningen/förbundstränaren.

Träningen

Utövare och tränare arbetar tillsammans för att höja svårighetsgraden, sträva efter perfektion i utförandet, utveckla taktisk kompetens och mental förmåga. Träningen periodiseras och anpassas efter prioriterade sportsliga mål, alltid med en helhetssyn på utövarens välmående i botten. Expertkunskap kopplas in för att säkerställa bästa möjligt stöd på alla livets och träningens områden.

Ledaren/tränaren och ledarskapet

Utövarens självständighet ökar ytterligare och tränarrollen ändras. All planering kring målsättning, träning och tävling görs tillsammans med den aktive och med utgångspunkt i varje utövares egna mål, ambitioner och välmående. Tränare och utövare diskuterar även den egna insatsens betydelse för hur laget/träningsgruppen kan uppnå sin fulla potential.

Tävling

Tävlingsmomentet och att prestera väl är i centrum. Individuella tävlingsupplägg är nödvändiga. Deltagande i internationella mästerskap såsom NM, EM, VM och OS kan förekomma.

Att tänka på

  • En del utövare befinner sig fortfarande i puberteten. Tränare måste ha kunskap om hur det kan påverka utövaren.
  • Tränarrollen är komplex. Ledare med annat ansvar än för den tekniska träningen måste knytas till verksamheten.
  • Olika perspektiv kring måluppföljning och övergång från elit till en ny roll och vardag blir viktiga att diskutera och definiera.
  • Att samarbeta med skola, högskola, arbetsgivare, fysioterapeuter, SOK och RF Elit är nödvändigt, liksom att komma fram till en samsyn kring resultat- och prestationsmål.
  • Utövare i detta stadium kan göra omval i sin ambitionsnivå, något som ledare/tränare och förening ska stötta.

Träna för hälsan (träna för aktivt liv)

Inom Svensk Rodd finns en stor variation träningsformer för de många utövare som tränar för att de tycker om att leva ett liv i rörelse. Vi kan erbjuda en stor variation av träningsformer för de som vill träna för att må bra fysiskt och mentalt.

Träningen

Stadiet välkomnar utövare i alla åldrar, oberoende träningsbakgrund eller nivå man vill träna på. Träningen är allsidig, rolig, utmanande och utvecklande. Den egna kroppens förutsättningar för rörelse och känslan av tillhörighet står i centrum. Det är också viktigt att deltagarna utvecklas efter sina förutsättningar.

Vi är noga med att skapa förutsättningar för alla utövares möjligheter att röra sig fritt mellan olika grenar och alltid känna sig välkomna till Roddsporten. Därför introducerar vi ”Träna för aktivt liv” redan under ungdomsåren.

Ledaren/tränaren och ledarskapet

Ledaren anpassar verksamheten (träningsmängd, träningsupplägg och fokusområden) utifrån utövarnas ålder, färdigheter och ambitioner.

Att tänka på

  • Utgå från föreningens profil/gren
  • Skapa träningsgrupper som har vill samma sak.
  • Skapa sociala aktiviteter utanför ”båten”.
  • Var uppfinningsrik och påhittig i träningsupplägg och aktiviteter.
  • Tänk på att se naturen som en resurs/medel i träningen. Naturen har en egen kraft i att få människor att må bra.

Tre personers utveckling

Här kan du följa tre olika individer och hur deras utveckling skulle kunna se ut med hjälp av modellen.

  1. En individ som i 40-årsåldern bestämmer sig för att “börja träna” igen och söker en ny utmaning men inte har någon tidigare roddbakgrund.

Denna individ har hittat till rodden via roddmaskinen på ett gym för att sedan fortsätta till den lokala roddklubben. Hens huvudsyfte började med att försöka “må lite” bättre genom att röra på sig oftare. Det finns ett antal vägval utifrån vår triangel. Vi tror hen startar längs ut till höger i “träna-fältet”. Hen skulle kunna hålla sig kvar där hela sin “roddkarriär”. En möjlighet är att gå ner till “lärande rodd” och inhämta ny kunskap. Andra alternativ kan vara att få fler tävlingsmoment antingen inom- eller utomhus. Det är möjligt att röra sig inom vår utvecklingsmodell utifrån ambition, nyfikenhet och utvecklingstakt.

  1. 10-åringen som vill börja med rodd

Oavsett om denna individ gillar andra idrotter eller inte startar hen i “lekande rodd” och tar sig vidare till ”lärande rodd”. Därefter kan hen fritt välja mellan de tre vägarna “Träna för att träna”, Träna och tävla” eller att “Träna på motionsnivå”.

  1. 30 åringen som befunnit sig till vänster i utvecklingsmodellen men nu vill “varva” ner men ändå fortsätta tävla på en nationell nivå som till exempel SM.

Denna individ befinner sig nu i mittenfältet “Träna och tävla” som breddroddare. Hen skulle kunna fortsätta där och tävla kanske på SM-nivå. Motivationen kanske återkommer efter en tid och då kan roddaren ta ett steg till vänster igen för att “Träna för att tävla” och sedan eventuellt fortsätta vidare uppåt därifrån. Ett alternativ är om hen tappar sugen helt för tävling men ändå vill vara kvar i rodden att då ta ett steg till höger över till “Träna för hälsan - Träna för aktivt liv”.

Hållbarhetsfaktorer

Hur kan föreningen använda sig av modellens hållbarhetsfaktorer för att skapa en långsiktighet i sin verksamhet?

Modellen har nio hållbarhetsfaktorer som var och en beskriver hur föreningen kan vara organiserad för att leva upp till Svensk rodd 2025 - Idrotten hela livet. Faktorerna hjälper föreningen att skapa en verksamhet som är attraktiv, hållbar och utvecklande för att vara livskraftig.

  1. Utgå från barnrättsperspektivet

Från och med 1 januari 2020 är Barnkonventionen Länk till annan webbplats. lag i Sverige. Detta innebär att all verksamhet för barn och ungdomar ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv. Det handlar om att alltid ha barnets bästa för ögonen och respektera det enskilda barnet och barnets individuella behov. Det handlar också om att förstå barnets perspektiv. Såväl tränare/ledare som organisationsledare på alla nivåer måste analysera vilka konsekvenser ett beslut eller åtgärd får för ett barn, en ungdom eller en grupp av barn och ungdomar. Riksidrottsförbundets material Barnens spelregler och uppförandekod Länk till annan webbplats. som är framtaget i samarbete med BRIS, är verktyg att använda.

  1. Uppmuntra utövarnas inre drivkraft

Motivation är helt avgörande för möjligheten att över tid utveckla kompetenser och färdigheter. Kompetens handlar om ledarens förmåga att få utövaren att förstå ett sammanhang och inte bara en enskild detalj. Att uppmuntra inre drivkraft är nödvändigt oavsett ålder och typ av träning. Det handlar om att stärka känslan av tillhörighet, självbestämmande och kompetens. Självständigt drivna utövare och tränare, med inflytande i verksamheten, upplever mer glädje av sitt idrottande och håller på längre.

  1. Ta hänsyn till individuell utveckling

Kunskap och förståelse för fysisk, intellektuell och emotionell utveckling hos individer ska genomsyra tränings- och tävlingsupplägg. Alla aktiviteter, såväl träning som tävling, ska ta hänsyn till utövarens fysiska, kognitiva och emotionella utveckling och behov. Utbildning av ledare och föräldrar inom dessa områden är viktigt.

  1. Träna smart och ha tålamod

Att träna smart handlar om att träna på rätt saker i rätt ålder. Att anpassa träningen efter utövarnas individuella utveckling och förutsättningar. Att ha tålamod och anpassa träningen i relation till biologisk ålder är avgörande för att träningen ska kunna bedrivas säkert, och för att så många som möjligt ska stanna kvar och känna sig välkomna till Svensk rodd. Att nå sin fulla potential ska få ta tid, oavsett typ av träning, ålder och ambitionsnivå. Du kommer att läsa mer om detta under rubriken SRs Träningsformer

  1. Vårda och utveckla ett brett utbud

Svensk rodds breda utbud för barn, ungdomar, studenter, motionärer och master är vår styrka. Att vårda och utveckla ett brett utbud kan bland annat innebära att:

  • Utbud och verksamheter utvärderas i syfte att vårdas och utvecklas för att attrahera och behålla utövare och ledare.
  • Individen uppmuntras att prova på olika grenar för att främja allsidig utveckling.
  • Medlemmars förslag på att bredda föreningens utbud av tränings- och tävlingsverksamhet uppmuntras.
  • Möta individens behov genom att ge individen möjlighet att röra sig mellan olika grenar.
  • Roddförbundet är öppna för såväl utvecklingen av befintlig verksamhet som inkluderandet av nya grenar och former av rodd.
  • Samverka med andra idrotter och organisationer som kan innebära en utveckling av föreningens utbud.
  1. Säkerställa välutbildade och kompetenta ledare

För att all verksamhet inom Svensk rodd ska vara sund, stimulerande och utvecklande behövs välutbildade och kompetenta ledare. Det innebär att:

  • Värna om att höja och bibehålla kompetensen hos såväl nya som mer erfarna tränare och ledare.
  • Roddförbundets utbildningsverksamhet ska garantera möjligheten för tränare och ledare att fördjupa sina kunskaper genom kontinuerlig utbildning.
  1. Bedrivas i anpassade och utvecklande fysiska miljöer samt träningsmaterial

För att skapa glädje, utveckling och möjlighet till idrott hela livet behövs anpassade och utvecklande fysiska miljöer som till exempel: båthus, bryggor, följebåtar och träningslokaler. Verksamheten behöver även ha tillgång till träningsmaterial som är anpassat för medlemmarna när det gäller exempelvis: båtar, åror, roddmaskiner och styrketräningsutrustning. Det kan bland annat innebära att:

  • Samverka och samarbeta lokalt med grannföreningar, kommun och skola.
  • Roddförbundet arbetar tillsammans med Riksidrottsförbundet för att påverka den politiska dagordningen i anläggningsfrågor.
  • Stödja dialogen mellan föreningar och lokala parter, ett stöd som kan se olika ut beroende på föreningens behov och önskemål.
  • Komplettera befintligt träningsmaterial utifrån föreningens behov.
  1. Bestå av livskraftiga föreningar

Föreningen utgör alla medlemmars närmsta tillhörighet. En livskraftig förening är en förening som förhåller sig till Svensk rodd 2025 genom att exempelvis:

  • Efterleva och arbeta utifrån Svensk rodds utvecklingsmodell, värdegrund och uppförandekod.
  • Ha en väl fungerande styrelse som genom demokratiska processer ser till alla medlemmars bästa.
  • Sträva efter att ha en sund och balanserad ekonomi.
  • Genomföra dialoger eller enkäter inom föreningen för att fånga medlemmarnas tankar och åsikter.
  • Om behov finns, ta hjälp av det stöd Svenska Roddförbundet erbjuder på regional och nationell nivå. Detta stöd som kan se olika ut beroende på föreningens behov och önskemål.
  1. Ständigt utvecklas

Utvecklingsmodellen ska ständigt vara aktuell och relevant för Svensk rodd. Därför ska Utvecklingsmodellen kontinuerligt omprövas och låta sig påverkas av nya aspekter av träning, tävling, forskningsrön, vetenskapliga observationer och av en ständig omvärldsbevakning.

Fundera över:

  • I vilket stadie är du i?
  • I vilka olika stadier är dina aktiva i?
  • Vilka hållbarhetsfaktorer är din förening bra på?
  • Vilka hållbarhetsfaktorer behöver din förening utveckla?

Publicerad: 2022-09-28

Senast uppdaterad: 2022-12-08

Författare: Mattias Joelsson

Partners