Hoppa till sidans innehåll

3. Roddsportens rörelsemönster och teknik


Roddens rörelsemönster och teknik

I svensk rodd utgår vi från att roddrörelsen sker i tre steg: ben, rygg och avslutas med armar. Detta sammanfattas i BRA-rodd. Roddraget är en relativt enkel rörelse där det handlar om att i den inledande fasen skapa kraft med kroppens stora muskelgrupper för att avslutas med mindre muskler. Detta ska ske i en ”sömlös” rörelse så att när en muskelgrupp har bidragit med kraft har nästa redan påbörjat sitt arbete.

Inom roddsporten finns tre tekniker av rodd och dessa används beroende på vilken gren roddaren utövar. Beroende på vilken teknik som används så involveras över- och underkropp och rörelse kan ske i knäleden, höftleden, ryggraden och axelleden.

Den första är den teknik där roddaren använder under- och överkropp i rörelsen. Detta förutsätter att båten har en slejd (vagn) som roddaren sitter på. Utövaren kan då använda benmuskulaturen till att skapa kraft. Denna teknik används i grenarna OS-rodd, kustrodd och inriggare. I den andra tekniken används benmuskulaturen endast i en liten del av rörelsen. Roddaren “hasar” ca 10-15 cm på sittunderlaget och kan då skapa kraft från benen men i betydligt mindre skala. Denna teknik används i tiohuggarrodd, kyrkbåtsrodd samt Färöingsrodd. Den tredje tekniken används i en av klasserna i pararodd och i de båtar där roddaren är fastsatt i en sits. Roddaren har i detta läge endast överkroppen som verktyg för att skapa kraft i roddrörelsen. (I andra klassificeringar för exempelvis synskadade används samma teknik som för olympisk rodd).

Det är viktigt att optimera kraftutvecklingen i roddraget oavsett teknik. Därför ska roddaren försöka att använda så många muskler som möjligt som kan bidra till båtens framfart. Här nedan beskrivs roddrörelsens tre delar (grundrörelser) och i de tre olika teknikerna ser det olika ut avseende hur stor del av roddraget som kan utföras.

 

Roddraget delas in i följande grundrörelser:

  1. En sträckning i knäleden som sker genom att lårmuskulaturens främre del drar ihop sig.
  2. En sträckning i höftleden som skapas av att lårmuskulaturens baksida samt sätesmuskulaturen drar ihop sig vilket leder till en bakåtpendling av överkroppen som skapas.
  3. En bakåtpendling i axelleden samt böjning i armbågsleden som skapas av att ryggmuskulaturen och överarmens muskulatur drar ihop sig.

Därefter vänder rörelsen i omvänd ordning (ben-rygg-armar vändning armar-rygg-ben).

 

 

Styrka och rörlighetsövningar som tränar roddens rörelsemönster är: knäböj och höftfällning för underkroppen samt drag, press och rotationer för överkroppen.

För att klara av roddens belastning på rörelseapparaten krävs det allsidig och långvarig träning. Därför ska alla träningspass innehålla rörlighets- och styrketräning utifrån roddens rörelsemönster. Detta är viktigt för samtliga av roddsportens målgrupper: barn-, ungdom-, tävlings-, bredd- och motionsroddare.

I träningen ska även bålstyrka (core) tränas. Detta syftar till att höft och ryggrad ska tåla de yttre krafter som över- och underkropp skapar i roddrörelsen.

I vår utvecklingsmodell som kommer i nästa kapitel får du lära dig mer hur du anpassar träningen beroende på vem du tränar.

 

Gå in och titta på instruktionsfilmer för:

OS-rodd, studentrodd  

Kustrodd

Kyrkbåtsrodd

Tiohuggarrodd

Pararodd

Inomhusrodd

 

Att fundera över:

  • Det här var nytt för mig?
  • Vilken av de olika roddteknikerna finns i din verksamhet som du leder?
Uppdaterad: 16 MAR 2021 10:49 Skribent: Tobias Wallerius
E-post: Adressen Gömd

Postadress:
Svenska Roddförbundet
Box 549
442 15 Kungälv

Besöksadress:
Skansbrogatan 7
118 30 Stockholm

Kontakt:
Tel: 086996435, 086996439
E-post: This is a mailto link