Hoppa till sidans innehåll

Kyrkbåtsrodd


Dalarna och trakterna kring Siljan, är nog den del av Sverige de flesta kopplar samman kyrkbåtsrodden med och det är här den kommit att få sin störta utbredning.

Faktum är dock att kyrkbåtar har funnits och finns på flera ställen i Sverige, ja faktiskt i hela landet utom i den region som tidigare var dansk, det vill säga, Skåne, Halland och Blekinge.

Det finns dock inget ställe där Kyrkbåtarna spelat en så stor roll som vid trakten kring Siljan. I dag är kyrkbåtsrodden en tävlingsidrott och en turistattraktion.

På 1700-talet fungerade sjön som transportled och till kyrkan var alla tvungna att ta sig.  

Kyrkbåtslagen spelade en stor roll då det gällde umgänget och sammanhållningen i byarna. Kyrkbåten tillhörde ofta byn. I frågor om båten var det byledningen som bestämde. I större byar på 500-600 personer, behövdes fler kyrkbåtslag och dessa organiserades av de äldre männen i laget. 
 
På slutet av 1800-talet började kyrkbåtsverksamheten att dö ut. Vägnätet hade blivit bättre och behovet av sjötransport till kyrkan fanns inte i samma utsträckning. På 1930-talet fick dock kyrkbåtsrodden en nytändning då man började tävla i kyrkbåtar. 1941 byggdes det en kyrkbåt på Sollerön, vilket var den första kyrkbåt som byggts där på 63 år! Tävlandet har utvecklats allt mer och i dag är Siljansrodden ett begrepp i hela roddsverige. Speciellt känd är Leksandsrodden som går från Västanvik, över Österviken och in i Österdalälven till Leksands hamn. Rodden följs av tusentals åskådare.  
 
 

Kyrkbåten har 20 roddare och en styrman. Roddarna sitter 10 på varje sida och de följer taktroddarna som sitter närmast styrmannen. Styrmannen har en styråra som används till att korrigera kursen. Helst ska styrmannen ha lagt kursen innan start för att slippa styra allt för mycket under tävling. Kyrkbåten är 18,5 meter lång och 2 meter bred. Den väger 800 kg torr och när den är blöt väger den 1000 kg.  

Skrovet, borden och sittbrädor är i furu och spannen är i ek. Årtullarna är gjorda av björk. I en modern kyrkbåt har man stag och fotsparkar i aluminium.  

Åran är 385 cm och gjord av gran och taktroddarnas blad är målade i respektive klubbs färger. Årtullen är gjord i björk. 

Tekniken i kyrkbåt 

Sittbrädorna för roddarna vaxas före träning och tävlingsrodd. Oftast använder roddarna en slidefilt för att glida bättre och akta sina stjärtar. 

  

Fötterna spänns fast i fotsparkarna med remmar över fötterna. 

  

Roddaren glider fram på bänken med raka armar och ryggen framåtlutad. Samtidigt på vägen mot isättet vinklar roddaren åran rätt - övre delen av årbladet ska vara vinklat framåt i vattnet mot styrman ”som att bre en smörgås med smörkniv ….”. Roddaren trycker ifrån med benen till benen blir raka och häver sig bakåt med ryggen och drar åran genom vattnet med armarna in mot bröstet. Roddaren vinklar ur åran, sträcker fram armar och rygg, glider sedan fram igen och börjar om på nytt. 

  

  

Kommandoord för styrmän i kyrkbåt 

Färdiga för rodd – Roddarna gör sig klara för att ro och sitter framme på bänken med framsträckta armar och rygg. Årbladet är i vattnet. 

  

Ro – Detta kommando kommer när styrmannen ser att alla roddarna är färdiga för rodd. 

  

Stryk back – Årtaget görs tvärtom. Åran skjuts ut från kroppen. 

  

Sätt i – Åran sätts snabbt ner i vattnet med rakt blad för att bromsa båten.  

  

Ligg – Roddarna slutar ro och placerar händerna så att årbladet går fritt från att slå i vattnet.  

 

Uppdaterad: 07 JUN 2016 17:28

Postadress:
Svenska Roddförbundet
Idrottens Hus, Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Skansbrogatan 7
118 30 Stockholm

Kontakt:
Tel: 086996435, 086996439
E-post: This is a mailto link